Just nu känns det väldigt omotiverande att plugga. Försöker kämpa mig igenom den sista kursen men det tar emot rejält. Men jag måste ju avsluta detta när jag har slitit så hårt i tre år.
På tal om det så är det helt sjukt vad tre år kan gå snabbt. Känns som igår som jag kom inspringande med andan i halsen helt försent till första föreläsningen. Kan inte fatta att jag nu står här tre år senare med ett jobb som väntar.
Det känns som om jag just nu står vid ett stup och bara väntar på att få kasta mig ut och se vad som händer.
Väldigt skrämmande men samtidigt väldigt spännande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar